Jag har en sak att bekänna, mamma och pappa. Jag missbrukar Musli.
Förlåt. Har precis satt i mig 200gram Musli. Jag vet att det är jag själv som får lida och jag är hemskt ledsen för att ni får veta detta via ett blogginlägg.
Nu över till något annat mycket roligare. Skulle bara snabbt in om och handla när jag varit ute och gått på ön. Jag hamnade i valet och kvalet, äta, inte äta? laga mat, inte laga mat?
Det blev då som sagt musli. Men då jag var i affären så gick jag runt och plockade på mig lite smått och gott och när jag skulle betala hade jag tydligen glömt väga den jävla paprikan. Att få fram att jag bara glömt väga paprikan tog säkert tio minuter och kön bakom bara växte och växte och folk började stöna, det var inte av lust och välbehag. Så mycket vet jag iallafall !. Men efter att ha provat mig fram med engelska, ungerska, tyska och bildspråk så tog damen som stod bakom mig i kön min paprika, för att gå och väga den. Efter ytterligare några minuter så förklarar en annan i kön att vågen är trasig! VAFAN ?!?! hur svårt skulle det va ha få med sig lite paprika hem?...... Jag ger upp paprikan och bestämmer mig för att betala mina andra varor och sedan gå hem. Kände ganska tydligt att jag inte var speciellt populär i affären längre och bättrade på det radikalt genom att plocka fram alla småmynt jag hade för att betala.
Sammanfattning: Efter cirka 20 minuters paprika galenskaper så kom vi då alltså fram till att WAGENKRASHEN, NINCS PAPRIKA.. =(vågen var sönder) och att det inte passar sig att betala med småmynt då kön som man sinkat, som nu hunnit växa sig genom halva affären. När jag gick var det iallafall någon som klappade, betyder det att jag gjort bra ifrån mig? Ska prova samma sak imorgon så får vi se om det blir samma gensvar ! :)
När jag då äntligen tagit mig ut från affären, aningen högröd i ansiktet så var det rödljust och jag fick stå och vänta! Då känner jag en hand på min axel och så hör jag bara ... EXCAUSUEUSUSE MEIEIEIJ .. paprika.. och så ser jag ett superstort leende. Hon bad mig följa med in i affären igen och jag följde med, dock mycket motvilligt. Men hur som helst var vågen tydligen fullt duglig igen, dem hade öppnat precis alla kassorna för att rädda det som jag ställt till med och för att hinna med alla i denna enorma kö innan affären stängde. Men nu har dem iallafall fått öva på att stå i kö och jag, jag är nog lyckligast av alla.. JAG HAR PAPRIKA :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar